Källkritik och Bibeln

Postad 11 juni, 2009

Terra Incognita tar upp tankar från min blogg och menar att det finns brister i förståelsen av källkritik…citerar:

”Jag tänker på intet sätt bemöta allt dumt som står där utan valde ut ett russin ur påsen som får stå som representation för hur fundamentalister inte förstår grundläggande källkritik eller hur historia som objektiv vetenskap fungerar. Det man inte begriper och troligen aldrig kommer begripa är bibelns värde som historiskt dokument – närmare bestämt hur lite bibeln skulle vara ett dugligt dokument trots det finns andra källor som påstår samma innehåll som bibeln. Bibelns värde som historiskt dokument ligger inte i vad den som berättelse påstår händer, utan som bild av hur folk såg på sin omvärld de tider den skrevs samman. Men men, till ”gudfinnsnog”-argumentationen. ”

Så långt citatet. Jag måste tillstå att jag är en smula chockad över bristen på läskunnighet hos dem som bemöter min blogg. Det är klart och tydligt att jag talar om indicier för Guds existens. I det sammanhanget ryms ju även tolkning enligt vanliga sätt att testa ett dokuments validitet. En av 3 kriterier man kan använda är ju hur ett dokument förhåller sig till externa källor. I sin bok Introduction in Research in English Literary History sätter C Sanders upp tre tester för trovärdighet som används i allmän historiografi och litteraturkritik.

Dessa tester är:

Den bibliografiska (den väg traditionen har från det första dokumentet till kopior och manuskript av det dokumentet som vi har idag.
Interna bevis (Vad dokumentet har för inre anspråk).
Yttre bevis (hur dokumentet befinner sig i relation till kända fakta, datum och personer från sin egen historiska kontext)

Sanders är/var professor i militär historia och använder genomgående dessa tester när han granskar historiska militära händelser.

I de olika ramverk som hanterar litteraturkritik och historisk källkritik ingår dessa 3 faktorer mer eller mindre med olika avvikelser.

Möjligen menar Terra Incognito att varje bibeltext bör granskas utifrån den nya bibelkritiska genren där litterärkritik, formkritik och traditionshistorisk kritik bildar ramverk. I den formen försöker man hitta textens små första beståndsdelar och låter även kollektivet fungera i förståelsen av medskapande process.

Ett problem med detta arbetssätt är att när man definierat de tidigaste beståndsdelarna samt det påverkande kollektivet och hittar nyttt historiskt material närmare källans ursprung så måste man ofta börja om från noll. Det är det som hänt gång på gång det sista århundradet när det gäller det formkritiska tänkandet som härstammar från Tyskland.

Så ett gott råd till Terra Incognito; Läs innantill och använd lite sunt förnuft innan du skriver.

Roger Arnfjell

Dela artikeln: