Bibelns trovärdighet genom arkeologiska fynd
Under år som gått har det förekommit mycket kritik mot Bibeln angående dess historiska trovärdighet. Denna kritik är vanligtvis baserad på att det saknas utombibliska vittnesbörd som konfirmerar vad som är skrivet. Eftersom bibeln är en religiös bok, så är det många vetenskapsmän som intar den positionen att den inte går att lita på förrän det finns vägande bevis utanför Bibelns vittnesbörd. Med andra ord så säger man att Bibeln är skyldig tills den bevisats oskyldig, och frånvaro av bevis utifrån gör att vi måste tvivla på den bibliska berättelsen.
Detta sätt att tänka är helt annorlunda jämfört med hur man behandlar andra antika dokument, som många av dem också har religiösa element. De räknas som trovärdiga, ända tills något visat på motsatsen. Även om det inte är möjligt att verifiera varje händelse i Bibeln så har de arkeologiska upptäckterna sedan mitten på 1800-talet visat på trovärdigheten och riktigheten i den bibliska beskrivningen. Här följer några exempel.
* Upptäckten av Ebla i norra Syren på 1970-talet har visat att det som Bibeln skriver om patriarkerna är möjligt att styrka. Dokument som har skrivits på lertavlor från omkring år 2300 före Kristus visar hur personnamn och platsangivelser i patriarkernas berättelser är genuina. Namnet “Kanaan” användes i Ebla, ett namn som kritikerna en gång påstod inte var i bruk så tidigt och som alltså felaktigt skulle funnits med i de första kapitlen i Bibeln. Ordet “tehom” (“djupet”) i Första Moseboken sa man var ett sent ord som visade att skapelseberättelsen var en efterkonstruktion. “Tehom” var en del av ordförrådet i Ebla och användes alltså ungefär 800 år före Mose tid. Antika seder som beskrivs under patriarktiden har också funnits beskrivna på lertavlor från Nuzi och Mari.
* För inte så länge sedan trodde man att hettiterna var en biblisk legend. Ända tills man fann deras huvudstad och berättelser nedgrävda vid Bogazkoy i Turkiet. Många har trott att de bibliska referenserna till Salomos rikedom varit överdriven. Upptäckta inskriptioner har visat att välstånd i antiken var koncentererad till kungadömet och att Salomos rikedom var helt och hållet möjligt. Det hävdades att den assyriske kungen Sargon som omnäms i Jesaja 20:1 inte funnits eftersom man inte hittat namnet i någon annan källa. Så hittade man Sargons palats i Khorsabad, Irak. Händelsen som beskrivs i Jesaja 20, erövrandet av Ashdod, var inristad på palatsets väggar. Vad mer är, fragment från en sten som berättade om händelsen har hittats i själva Ashdod.
* En annan kung som man betvivlat är Belsassar, kungen i Babylon som omnäms i Daniel 5. Den siste kungen som den sekulära historien vet av när det gäller Babylon är nämligen Nabonidus. Man har hittat inskriptioner som visar att Belsassar var son till Nabonidus och fungerade som medregent i Babylon. Det betyder att Belsassar kunde erbjuda Daniel platsen som rikets tredje person (Dan. 5.16) när han uttydde handskriften på väggen. Här kan vi se den karaktär av ”ögonvittneskildring” som den bibliska berättelsen ofta visar sig ha i relation till de arkeologiska fynd som görs.
Författare: Bryant Wood från Associates for Biblical Research
Copyright © 1996, Eden Communications, All Rights Reserved – except as noted on attached “Usage and Copyright” Använt med tillstånd från Christiananswers.net.
Ny kampanj vill minska religionens inflytande – Dagen
Finner du inlägget intressant överväg att lämna en kommentar eller prenumerera på feeden och få artiklar direkt i din RSS-läsare.
det är väl inget bevis för att gud finns för att man hittat det ena eller andra arkelogiska fynd, att vissa saker kan va sant som står i bibeln är väl inte så konstigt bibeln är en historie och sagobok…….en jord som fungerar på att äta eller ätas är väl ingen godhet, tvärtom…..
Vilka ar ”de andra dokumenten” som inte behandlas lika ”orattvist” som bibeln?
For all vetenskap galler att franvaro av bevis innebar att saker klassas som tills vidare falska. Pastar man att bibeln ar sann men ej kan bevisa detta, da ar bibeln inte sann. Detta skiljer sig inte ett dugg fran hur vetenskapen betraktar nagonting annat.
Om jag pastar att det finns grona svanar sa anses detta falskt tills dess jag bevisar de grona svanarnas existens. Foljer man ditt resonemang om att bibeln ska anses sann eftersom det saknas bevis for att den inte ar det, ja… da finns grona svanar ocksa for det saknas ju bevis for att de inte finns. Isf finns allting som nagon har fantasi nog att komma pa!
Spaghettimonster pa Atlantbotten – ingen har val bevisat att det inte finns ett spaghettimonster pa Atlantbotten? Rosa elefanter, skallerormar som kan tala 3 sprak, osynliga rymdvarelser som bor med oss har pa planeten Jorden… allt finns enligt din logik eftersom det saknas motbevis.
Ett vanligt förfarande med texter som gör historiska anspråk är att ställa frågor som har att göra med om det verkligen hänt. När man gör det så finns det vissa metoder som används; bland annat arkeologi.
Det författaren här ovan menar är helt enkelt att när man granskar en vanlig historisk text och klassar den att tala om en verklig historisk händelse borde bibeltexterna vara föremål för en liknande bedömning när det finns fakta som ger stöd för det. Det är en självklar slutsats.
När du pratar om gröna svanar tror jag du bytt ämne till att ställa likhetstecken med påståendet om Guds existens eller trovärdigheten i påståenden som är ickehistoriska. Eller?